Långsjörundan

Man väljer själv var man vill börja och då blir det också där man går i mål. Beskrivningen utgår från Snättringe FF:s tält i Tranparken. Introduktion

Denna text fanns även med i Husbladet nr 98 vår/sommar 2016

SNÄTTRINGE

Tranparken

Vägarna i närheten har namn efter fåglar och lekparken har fått namn efter vägen. Backen mot sjön har använts som lekplats så länge det funnits barn i området och Gunnar Lundin lät göra sandlåda och gungor samtidigt som han på 1960-talet lät bygga radhus och nu 2016 har den förändrats enligt nya idéer.

SEGELTORP

Tranvägen > Doppingvägen >

Gränsskylten mellan Snättringe och Segeltorp står kvar ute vid Häradsvägen, men Långsjörundan följer Tranvägen mot Segeltorp och svänger av till höger till stranden på den korta Doppingvägen →

> Långsjöbos strandväg, konsol-brygga, Sjöstigen med Kråkvik > strandstig >

Bagaren/Konditorn Einar Belvén startade företaget Delicato 1948. Det blev så småningom ”Nordens största tillverkare av konditorivaror”. Han lät 1992 och 1999 bygga två flerbostadshus vid Långsjön, där han tänkte att hans personal skulle bo på gamla dagar. De ägs numera av Rikshem AB och har blivit ett allmänt äldreboende, 55+ och husen kallas Långsjöbo och Annexet. Långsjöbo har en strandväg utanför fönstren och ute på en liten udde med bänkar har man planterat flera olika lövträd bl a ett pekan-nöt-träd. Det är ett träd, som har sina frön hängande på långa trådar, som sitter kvar långt efter att fröna ramlat av. Det är ett barnbarn till ”Liljekonvaljekungen” på Långsjö, som sköter trädgården. Annexet har en konsolbrygga längs berget och både i början och slutet av bryggan står en skylt med en mor och ett barn. Det är meningen att man ska förstå att man inte ska cykla just där. I bryggan finns två hål för träd, som man låtit stå kvar och uppe på berget står Långsjörundans enda staty. Det är en pojke som står och håller upp en trasig sko, där vattnet rinner ut. Vattnet pumpas upp från Långsjön och rinner tillbaka igen. Vintertid är vattnet avstängt. Skulptören var en av de anställda på företaget Haga-choklad. Det var ett företag som specialiserade sig på att göra figurer av choklad och som hade nära samarbete med Delicato. Gå Sjöstigen till höger. Den gamla gården Kråkvik har fått vägadress, Sjöstigen 35. Huvudbyggnaden har fjällpanel på ytterväggarna på övervåningen. (Det finns också på ett hus vid Häradsvägen. De två husen har en gång haft samma ägare).

> Strandstig > Dämning vid Långsjöns västra ände och gräns mot Stockholm >

Från slutet av Sjöstigen svänger en strandstig av till höger mot sjön. I kanten växer pestilensrot. Blommorna kommer tidigt på våren och frampå sommaren kommer stora gröna blad. Vid sjöänden har det bildats några flytholmar. En av dem var på drift den 12 sep 1977 – men flöt tillbaka. En uppbyggd dämning bromsar Långsjöns utflöde och gör att vattenytan höjts något, till skillnad mot många andra sjöar som sänkts. Där är också ett perfekt ställe för att studera sjöns många fåglar, änder, sothöns, häger mm. Långsjöns vatten rinner ut i Mälaren, först i en rak och sedan slingrande och delvis kulverterad å genom Segeltorp, Kungens kurva, Skärholmen och Vårby gård. En del av Mälarens vatten pumpas in i Norsborgs vattenverk, renas och pumpas tillbaka som dricksvatten till oss som bor runt sjön. Kommungränsen mellan Stockholm och Huddinge går mitt i sjön från NV till SO och en av Ingvar Thoréns skyltar hälsar välkommen till stockholmssidan, han var flitig och det finns fler skyltar.

HERRÄNGEN OCH LÅNGSJÖ I STOCKHOLM

> Till höger på Sjöhagsvägen > Herrängens gård >

Vem som hade sin sjöhage här vi sjön är okänt, men det kan ha varit ägaren på Herrängen Herrängens gård har gamla anor och var en av de många gårdar som i början av 1900-talet styckades till tomter och blev en del i ett nytt villasamhälle. Det var på patron Lignells tid och han ägde både Herrängen och Långsjö. Nu är det restaurang i två av Herrängens gårdsbyggnader, inne i parken finns Långsjörundans enda dansbana och i närheten den enda idrottsplatsen.

> Segeltorpsvägen till höger > Glasmästarvägen till vänster > Sälgstigen till höger >

Huset vid Segeltorpsvägen 28 byggdes av Einar Belvén. Man kan fortfarande tycka sig se hans bagerilokal i bottenvåningen. Det var där han började det, som senare blev ”Nordens största.…” Vid slutet av Segeltorpsvägen ligger en liten stuga med strandrätt och byggstil från nybyggartiden. Nu har det fått sällskap vid stranden av två parhus i 2000-talets byggstil.

> Långsjö torg > strandstig och konsolbrygga nedanför Långsjö gård >

Långsjörundans enda torg med en fd konsumbutik, som senare varit scoutlokal, en brygga ut i sjön och vidare på en strandstig. En av dem som köpte mark och styckade till tomter hette Krook och det Krookska berget används fortfarande som badplats. På Krooks tid gjordes en hoppbrygga – och en krok som förankrade bryggan i berget finns kvar. Med nutidens datorteknik kan man söka på www.raa.se (Riksantikvarieämbetet) ”Fornsök” och få veta att det finns tre ”bevakningsobjekt” dvs tänkbara gravsättningar från forntiden, mellan Krookska berget och Långsjöbadet. De är bevis för att det redan vid tiden omkring Kristi födelse bodde människor här, som kan ha begravt sina anhöriga vid sjön. Långsjö gård har gamla anor som torp under Långbro, men de två gröna bostadshusen uppe på berget lät textilhandlare Ditzinger bygga år 1882. De köptes senare av patron Lignell och när Stockholm stad en period i mitten av 1900-talet ägde både hus och mark lät man bygga den gång- och cykelväg, som delvis går på en konsolbrygga längs berget. Lignells trappor ner till sjön finns kvar. Liljekonvaljekungens växthus är borta, men några gamla äppelträd finns kvar- och några gamla ekar.

> Badplats, minigolf, restaurang Casa del Lago och Stålmans hus >

På 1930-talet ordnade nybyggarna en badplats och i slutet av 1940-talet ordnade Gösta Krantz en minigolfbana. Den övertogs på 1950-talet av snättringebon Tage Tegenborg, som kompletterade med både kiosk och en enkel servering. Casa del Lago är en uppskattad nykomling och för den som inte vet, så är det spanska/italienska. Casa = hus och Lago = sjö. På en Snättringekarta från 1704 står det Lacus, det betyder också sjö, men på latin. Lokförare Stålman lät också bygga sitt hus vid stranden. Det är av sten och har fina fasaddekorationer. Hans gamla tvättstuga finns kvar och han har fått en väg uppkallad efter sig på Snättringe-sidan av sjön, Stålmans väg. Han ägde mark även där. Det finns en Lignells väg också, men den ligger i Haninge vid Drevviken. Patron Lignell ägde mark även där.

> Strandängsstigen > Svartlösavägen >

Svartlösavägen är den bredaste av alla vägarna runt sjön och den enda med dubbla trottoarer. Stockholm planerade för en genomfartsväg, men hade inte gjort upp med Huddinge …..

> Vidare på strandväg > trappa > Myrvägen > till höger på gång- och cykelväg >

Svartlösavägens fortsättning blev i stället en strandväg med trappa upp till Myrvägen. Trappan har förbättrats i omgångar och 2015 har den gång- och cykelväg, som viker av till höger från Myrvägen mot Snättringe i Huddinge, fått både belysning och ny asfalt. Sedan 2002 fyller Stockholm på Långsjön med rent vattenledningsvatten och den tid då villaägarna släppte ut orenat avloppsvatten i sjön är förbi, men visst brädd avlopp lär fortfarande förekomma när/om ledningsnätet blir överbelastat. Sedan november 2008 ingår Långsjön i Östra Mälarens vattenskyddsområde. Stockholm har låtit gräva en groddamm i sjöns tillflöde från bergen och Stambanevägens dalgång. Stockholmssidan avslutas med ännu en teckning av Ingvar Thorén.Flygbild. Långsjö gård uppe på berget, badhus nere vid vattnet och Liljekonvaljekungens växthus Stålmans hus, som Kjell Isaksson såg det.

TILLBAKA I SNÄTTRINGE I HUDDINGE

> Gång- och cykelväg > Badstigen > Snättringevägen till höger >

Huddinge kommun har sedan några år en lekpark också vid änden av sjön. Den kallas Långsjöparken och det finns planer på att även den ska förbättras och få ett tema enligt 2010-talets idéer. Gång- och cykelvägen går förbi lekplatsen och sedan över en mark, som en gång tillhörde Huddinges prästgård, Tomtberga. Det var en långsmal mark, från kyrkan och ända till Långsjön och på en karta från 1813 kan man se att det i närheten av sjön har stått ett Femstensröse. Det var för att markera att här ”möttes” marker från tre olika ägare, Långbro, Stufvsta och Huddinge Prästgård. Det ligger fortfarande två högar med stenar just där, men om det är rester från Femstensröset är kvar att ta reda på. Till vänster om gång- och cykelvägen är marken bebyggd, men till höger har ett stycke av prästgårdsmarken bevarats obebyggd. Det är ett spännande stycke mark som kan få igång fantasin. Man kan se stenar från en ganska stor husgrund. Huset finns på kartan från 1813 och kallades då Marieberg, men husgrunden kan vara mycket äldre och kanske fanns det en väg snett över sjön?

Det finns spår av en upp- och nerfart till sjön. Man kan tänka sig att den använts redan på Göta Landsvägs tid, när vägfarare valde att ta vintervägen över isen i stället för den branta backen vid Korkskruven (Långsjöpasset). Man kan också fundera över om vägen användes även sommartid. Kan någon ha haft en båt/pråm, som dragits med linor fram och tillbaka över sjön??? Landstigningsplatsen på Stockholmssidan måste ha varit ungefär där Svartlösavägen slutar och man var alltså tvungen ta sig ”snett över sjön”. Tänk om det givit upphov till det unika namnet Snättringe?!? På en gammal karta kallas sjön för ”Snettingen”. Snättringes nybyggare har berättat att när man i början av 1920-talet fick sitt husmaterial levererat med tåg till Älvsjö station, då kunde man välja att beställa det vintertid och ta vägen över isen i stället för nedför Korkskruven. (Det var innan Häradsvägen fanns) En av dem som byggde på prästgårdsmarken, nu med adress Badstigen 6, var TAL-meterns uppfinnare, T A Ljungberg. Den korta Badstigen leder från sjön och fram till Snättringevägen.

> till höger på Snättringevägen fd Göta Landsväg > till höger på Frösövägen >

Långsjörundan går ett kort avsnitt på Snättringevägen, den som under ca 450 år var en del av Göta Landsväg. Från 1200-talet användes den som riksväg av dem, som tog landsvägen via Skanstull till och från den då nyblivna huvudstaden Stockholm. 1670 hade man byggt både en bro över Årstaviken vid Hornstull och en ny landsväg mellan Fittja och Hornstull, nuvarande Gamla Södertäljevägen och därmed upphörde Göta Landsvägs avsnitt genom Snättringe att vara riksväg, men som lokalväg används den ännu. Till höger om Snättringevägen låg på 1600-1800- talen en av Snättringe gårds grindstugor och där stod en sten som på gamla kartor kallas ”Snättingestenen”.

> Frösövägen till höger > konsolbrygga med strandväg > Matineholm > Snättringe gård > Allévägen >

Frösövägen leder tillbaka till sjön och vid stranden till höger om vägen finns en sten, som det berättats att man använt som ”ropsten”. Man kunde stå där och ropa och hoppas att någon från Långsjösidan skulle höra och komma med en roddbåt, så man slapp gå runt. Priset var nog frivilligt och det lär ha funnits flera ropstenar vid sjön. Från Frösövägen finns numera en konsolbrygga och en stig längs stranden, det var ett kommunalt krav för att Allévägens radhus skulle få byggas i slutet av 1970-talet. Matineholm byggdes på 1800-talet med strandrätt på Snättringe gårds mark och blev senare avstyckad. Numera är huset ombyggt, men det står fortfarande August Strindberg på en vägg i en garderob och det finns rester av murar för båtangöring i strandkanten. Det lilla berget till höger om stigen har en gång kallats Kärleksholmen och låg som en liten ö i kanten av Matineholms vackra park. Numera är sundet igenfyllt och holmen har blivit ett landfast berg, som fortfarande används både till bad och fiske. Vuxna måste ha fiskekort, men barn får fiska utan. Från stranden leder Allévägen bort från sjön och fram till Snättringe gård vid Snäckvägen.

> Till höger på Snäckvägen > Badstrandsvägen > tillbaka till sjön

Företaget El-effekt har ägare med anor från nybyggarsamhället och lever vidare i nya byggnader på Snättringe gårds gamla marker. Snättringe gårds huvudbyggnad byggdes i en tid när man föredrog vindskyddat läge framför sjöutsikt. På vindflöjeln står årtalet 1648. Det är länge sedan, många har bott även där och mycket har hänt. I gamla protokoll kan man läsa om Snättringe municipalsamhälles planer på att göra en badstrand på sin sida om sjön. Det blev aldrig av, men någon historieintresserad på Huddinge kommun har givit vägen det historiska namnet Badstrandsvägen och platsen blev framsida på boken ”Snättringe och Långsjö – Historia kring en sjö”. Bengt Höglund tog bilden och marken vid stranden sköts numera exemplariskt av en närboende. Till höger uppe på berget vid stranden ligger bostadshuset Sagatun, ursprungligen ritat av arkitekt Spolén i samarbete med arkitekt Ragnar Östberg. Huset är tillbyggt, men man kan ännu se spår av de ursprungliga arkitekterna. Ett annat Sagatun låg vid Trondheim fjord och var Sverige-Norges första folkhögskola. Till vänster går en strandstig fram till Tranparken och Snättringe FF:s tält, ett av Långsjörundans många mål. Snättringe FF har nu 2016 framfört ett förslag/önskemål om en lyktstolpe vid den stigen.

RUNDAN SLUT FÖR DEN HÄR GÅNGEN, MEN SJÖN LIGGER KVAR

Ladda ner alla MP3-filer för Långsjörundan som en zip-fi
Rester av husgrund på prästgårdsmarken

För den som blivit nyfiken och vill veta mer om Långsjön så finns böckerna:

Snättringe och Långsjö, Historia kring en sjö, Gunnel Jacobsen, 2009.
Den finns även som talbok, punktskrift och storstil

Brännkyrka 1913-2013. Socknen som blev 51 stadsdelar, Hans Harlén, 2014.[

Herrängen, 100 år som willastad, Svante Walton och Åke Klingström, 2009.

Göta Landsväg genom Huddinge av Gunnel Jacobsen och Gunny Röckner, reviderad utgåva 2008

Långsjö Fastighetsägareförening 1909-2009, 100-års jubileumsskrift